har klarat av mitt första jogginpass på evigheters evigheter... säkert 15år. Det va ganska skönt. Tog en riktig Powerwalk ca 3 km för att sen jogga/gå hem... fixade det ganska bra för att vara första gången i mitt "nya" liv. Imorgon ska jag ha med mig sambon ut på samma runda. Med tanke på att han säger att han är så fruktansvärt otränad tror jag att jag ändå kan ha en rimlig chans... och sen tror jag att man peppar varandra till att klara lite mer än man gör när man joggar själv.
Till saken hör att jag visst har blivit bokad till Vårruset den 3 maj, sen har vi här i stan ett annat lopp "tjejlunken" och det brukar alltid vara ett lag från vårt jobb som ställer upp... man vill ju inte komma sist :) så det är bara att ligga i....
Dessutom är det vattengympa på programmet ikväll.
Så, idag ger jag mig en riktig klapp på axeln igen... kan man väl aldrig få för många av, eller???
Som ni förstår så kämpar jag på för att komma ner i vikt och för att visa den sablans dumma läkaren att jag minsann kan fixa detta fram till semestern när vi ska ha uppföljning inför kommande behandlingar. Det låter helt sjukt, men jag har gett mig den på att jag ska motionera mig till ett kärleksbarn åt mig och sambon!!
Kram
Jag blir så imponerad, du är galet duktig!
SvaraRaderaKram C
Du är jätteduktig och kommer klara det galant.
SvaraRaderaDet viktigaste är att du vill bevisa för dig själv, inte någon annan, att du KAN!!!
Så kände jag. I andra hand för att bevisa för någon annan.
Jag mådde så otroligt bra!!!!
Följde du min viktresa innan jag blev gravid? OM inte så finns det ju massa inlägg om du behöver pepp =).
Och du, det är klart du ska ha med mannen ut. Det peppar lite extra, såklart ;).
Ha en underbar dag.
Kramar
Jag vet vad du menar. Och faktum är att det var efter jag läst ditt inlägg som jag bestämde mig för att äntligen skriva ner ett sådant inlägg. Så man kan väl säga att det var delvis till dig =).
SvaraRaderaMassa kramar till dig, min kämpe och tack för dina underbara ord.