oj va jag är dålig på att uppdatera, men här kommer ett kort och ledsamt inlägg
I fredags åkte jag och sambon till mina morföräldrar och lämnade en del flyttkartonger (eftersom dom ska flytta till lägenhet om 2 veckor, nåt som dom båda sett fram emot länge nu). Mormor satt och hängde vid bordet (hon har blivit lite trött och något dement) den sista veckan. Jag frågade hur det va och hon svarade "det är inte så bra idag du" så har hon sagt hela veckan när jag har frågat men hon kunde inte säga mer exakt, mer än att hon hade ont i hela kroppen. Vi pratade lite med morfar mest eftersom mormor sov den största delen av tiden vi va där. Vi sa hejdå, vi ses och så åkte vi hem till hemmets lugna vrå... tog fredagskväll som de flesta svenskar..... Men det visade sig inte bli den helg vi hade önskat.... Lördag morgon klockan 04.45 ungefär ringer telefonen... hinner inte upp och svara, men ser sen att det va mormors och morfars nummer på nummerpresentatören. Naturligtvis ringde jag upp.... Det är morfar som svarar "det är slut med mormor nu du" är hans ord.. Morfar har ringt på de mest konstiga tider innan när mormor har varit uppe och stökat på nätterna eller burit sig konstigt åt så han inte orkat mer. Så jag frågar "va är det nu då??" "död"svarar han.... Hon är precis kall och jag får inte liv i henne när jag ruskar i henne säger han. Det jag får fram är att jag kommer (det tar typ 2 minuter för mig att ta mig till morfar)och så frågar jag om han har ringt någon annan, men det har han inte, det orkar jag inte svarar han....
Jag ringer min mamma (som bor 2 mil utanför staden vi lever i). Hon och min bror slänger sig i bilen. Jag hinner oxå ringa joursköterskan i kommunen, det numret har jag ju i huvudet tack vare mitt jobb. Så dom åker oxå upp till morfar. Och det stämmer, mormor har bara somnat in. Så otroligt skönt men ändå så smärtsamt för oss anhöriga! Skönt för henne, men varför hann vi inte ta farväl riktigt? Varför stannade jag och sambon inte längre på fredagskvällen? Frågorna är många...
Hoppas ni har förståelse för att tårarna nu rinner och att jag inte orkar skriva mer!
Ta hand om er därute, man vet aldrig vad som händer!!
